Det är folket som bygger landet
Det är folket som bygger landet.
Men staten behöver folket fört att bygga och upprätthålla systemet.
Men det är folket som är landet.
2023
Skolklockan har nyss ringt in!
Plats: Born (Nora komun) Foto: MéHiel 2023 ©
Gamla bron till Nora stadskärna.
Plats: Nora Foto: MéHiel 2023 ©
Gårdssmedjan till en Bergsmansgård
Denna kompletta gårdssmidja (klensmedjan) tillhör en Bergsmansgård, som har sitt ursprung från slutet av 17-talet. Denna Bergsmansgård var en del av gruvdriften i Klacka-Lerbergs gruvpark
Plats: Tallåsen; Nora komun Foto: MéHiel 2023 ©
”Rörpulare” Björn med sin lastbil…
Tack för att kära far för allt!
Björn Högström 20 augusti 1940 – 17 december 2022
Plats: Borensberg Foto: MéHiel 1991, 2005, Robbin 2023 ©
2021
En spätta på 95 år kom dånande på en Harley!
En spätta på 95 år
Smedjan är inte bara en Smedja utan många gånger en plats med helt underbara möten med besökare och kunder. Som denna helg till exempel, då vi bl.a. fick besök av en spetta på 95 år som kom åkandes på sin sons Harley med sina kryckor instoppade i hojens packväskor. Sonen är en gammal bikervän till mig, sa att man för köra lite försiktigt, hojen gör ju 150 knyck på 3:an och det är ett jädrans vridmoment i motorn. Själv tänkte jag; vad lätt det är att hans gamla moder kan flyga av när man drar på lite extra med gasen, typ vid en omkörning!
Det var verkligen en syn för ögat när sonen skulle instruera och placera sin mor på den lilla bönpallen och förbereda åtgärder inför körning! Det var verkligen ett överraskande, annorlunda och ett helt underbart möte med en mor och son.
Ett gäng bilburna herrar och damer
Ett annat mycket minnesvärt besök var när ett gäng bilburna herrar och damer kom på besök med sina helt otroligt väl omhändertagna Jänkare. De hade samlats i Nora över helgen för att planera en resa till USA, där de ska frakta över sina egna jänkare, typ 14 st. från Göteborgs hamn i containrar för att sedan fraktas över till USA. Där ska dem sedan göra en roadtrip under två månaders tid körandes i konvoj genom landet upp mot Kanada.
Jag blev helt mållös när dem berättade om sitt projekt. Bara att få till logistiken med att köra 14 st. gamla jänkare från 50 -70 talet, fixa till ett gemensamt boende vid varje stopp för hela gänget, ha en plan för hur man ska gå till väga om en jänkare pajar efter vägen och rutiner för att transportera den till en verkstad efter vägen som kan laga en sådan gammal bil. Samtidigt måste detta vara en livsresa och få köra över en gammal jänkare från Sverige och visa upp den i sitt hemland för likasinnade.
Plats Nora Foto: MéHiel juni 2021
Skrekarhyttans nya tupp är nu på plats
Den svarta tuppen för frihet och oberoende!
Om Skrekarhyttan
Skrekarhyttans Ruin är ett kulturellt och historiskt intressant område i Viker ca 13 km utanför Nora. År 1622, byggdes den första versionen av Skrekarhyttans Västra Hytta upp. Det var mitt under 30-åriga kriget och början på Sveriges stormaktstid. Detta krig kom att kräva ett enormt behov av ekonomiskt kapital till krigsindustrin och soldaterna. Därför kom bl.a denna hytta att vara av stor betydelse för framställande av järn för att svara upp till krigsindustrins behov. Dock finns det dokumentationer på att en hytta har funnits i trakten av Skrekarhyttan sedan 1346.
En sista version av hyttan byggdes 1857 samtidigt som järnvägsnätet började utvecklas och malm och järn kom att transporteras på järnvägen.
I slutet av 1800-talet kom nya metoder för järnhantering och pga. den tekniska utvecklingen blev de små träkolshyttorna omoderna och ineffektiva. Vattenkraften kom att ersattas med ångkraft som drev blästrarna vars uppgift var att tillföra luft till masugnen. Därtill hade även träkol och stenkol blivit billigare och mer energirik vilket förändrade tillverkningsprocessen. År 1919 lades hyttan ned för gott och hyttan revs under 1920-talet. Därefter blev ruinen en lokal sopstation och hyttan förföll alltmer.
Skrekarhyttans hyttruin har de senstare åren genomgått en rejäl upprustning. Den senaste aktiviteten var invigningen av den nya ”rostungs-paviljongen” med plats både för fika och uppträdande. På toppen av paviljongen finns en tupp som kom plats inför invigningen som Hembygdsföreningens hyttgrupp beställt.
Vad har tuppen för någon symbol?
Tuppen har haft ett stort symboliskt värde genom historien. På många gamla kyrkor finns det en kyrktupp på toppen av tornet. Den svarta tuppen symboliserar förkunnelse av Kristi energi, som egentligen står för ett högre medvetande. Den svarta tuppen har varit en kraftfull symbol för vårt samhälle eller vår by som ett övernaturligt skyddsväsen mot den röda tuppen som ville härska och förgöra mänskligheten. Den svarta och röda tuppen blev en symbol för godhet eller ondska. I sitt fulla uttryck handlar det om att välja att vara i paradiset eller att leva i helvetet.
Idag kan vi se tuppens kraftförmåga som en symbol för frihet och oberoende gentemot tyranni och slaveri. Så den svarta tuppen som ett skyddsväsen för mänskligheten har kanske aldrig haft så stor betydelse som nu.
Är Du intresserade av en Skrekarhyttan-tupp eller Nora-tuppen så är det bara att ta kontakt oss i Smedjan!
Plats: Skrekarhyttan Foto: MéHiel den 29 juli 2021
Industristolar från gruvor i Bergslagen
Plats: Bergslagen Foto: MéHiel 2020/2021©
2020
Stripa Gruva - den nedlagda järnmalmsgruvan
Stripa gruva är en nedlagd gruva utanför Guldsmedshyttan i Lindesbergs kommun.
Gruvan är en unik och välbevarad gruvmiljö med gruvhål och andra lämningar som visar att gruvbrytningen pågått ända sedan medeltiden. Det som är ovanligt med Stripa gruva är att det fortfarande finns mycket av den maskinella utrustningen kvar i körbart skick.
Mellan 1977-1991 var Stripa gruva en forskningsgruva, där Svensk Kärnbränslehantering genomförde ett projekt beträffande slutförvaring av kärnkraftsavfall.
Stripa är ett bra exempel på modernistisk industriarkitektur. De monumentala huskropparna av betong genomkorsas av bandtunnlar i en funktionell enkelhet.
Den är med sitt stora teknikhistoriska värde en kulturmiljö utan motsvarighet i Sverige. Utöver gruvanläggningen finns fortfarande ett tydligt samband mellan industrimiljön och det omkringliggande samhället. I omgivningarna finns bostäder som byggts för de som arbetade vid gruvan.
När gruvan i början på 2000-talet köptes av Lindesbergs kommun och blev Stripa Gruvmiljö, blev vi alla berikade med ett unikt, levande kulturarv, fyllt av spännande föremål. Stripa gruva är sedan 2006 ett byggnadsminne och den är nu den enda bevarade kompletta järnmalmsgruvan i sitt slag.
Fram tills för ett år sedan (2020) fanns flera fantastiska verksamheter som bidrog till att göra Stripa till en jätteattraktion. Men dessa fick lägga ner då hyrorna höjdes rejält och Lindesbergs kommun inte längre hade sitt drivande engagemang.
Det är både en märklig och härlig känsla att få traska omkring inne på gruvområdet. Men det känns också lite vemodigt att se hur allt bara läggs ner. Som exempel, den mycket aktiva smidesföreningen som hade sin verksamhet i den gamla Smedjan byggd 1907, där den gamla varningsskylten sitter på och prallintillverkning med tillhörande kafé, för att nämna några.
Om kommunen hade valt att satsa vidare hade Stripa kunnat fortsätta vara en stor turistattraktion. Det är precis sådana här attraktionsmål och mötesplatser som vi behöver här i Bergslagen, med ett historisk värde och kulturellt innehåll.
Plats: Stripa Gruva Foto: MéHiel sommaren 2020 ©
Stripa Gruva - Omklädningsrum
Alla har gått hem…
Plats: Stripa Gruva Foto: MéHiel sommaren 2020 ©
En övergiven gårdssmedja
I denna övergivna smedja hittades en mycket gammal handbyggd blåsbälg som är byggd av trä, läder och smide. Denna klenod har nu kommit till vår ägo för förvaltning. Den kommer inte att restaureras utan bara vårdas. Den kan komma att få en officiell plats i vår verksamhet som museumföremål. Vem vet, kan den vara byggd någon gång på 1700 talet?
Plats: Fjugesta Foto: MéHiel december 2020 ©
2018
”Rörpulare” Björn
MéHiels far Björn som staty gjord i stengodslera av keramiker och frugan Lillian.
Plats: Borensberg Foto: MéHiel december 2018 ©
Magasinbyggnad
Plats: Kvarntorp Foto: MéHiel 2018 ©
2015
Marieberg gallerias shoppingcenter
Nödutgång får ej blockeras.
Plats: Marieberg, Örebro Foto: MéHiel 2015 ©
Stockholms brandförsvar
Om Ågesta utbildningsanläggning
Ågesta övningsfält är en utbildningsanläggning inom Stockholms brandförsvar, nuvarande Storstockholms brandförsvar. Här bedrivs utbildning av nyanställda brandmän och vidareutbildning av redan anställda brandmän. Det själs och genomför även teoretiska och praktiska brandskyddsutbildningar.
På Ågesta utbildningsanläggning ligger också Dyk-och materialdepån som ansvarar för inköp, service och reparationer av brandmateriel och transporter av materiel och fordon.
Plats: Ågesta, Vidjavägen Farsta Foto: MéHiel 2015 ©
2012
Kvarteret Cephalus
Kvarteret Cephalus är ett kvarter i norra delen av Gamla stan i Stockholm med läge mellan Myntgatan, Salviigränd, Västerlånggatan och Storkyrkobrinken. Kvarterets bebyggelse revs 1945 i samband med nybyggandet av Kanslihusannexet
Plats: Gamla Stan, Stockholm Foto: MéHiel 2012 ©
Brand- och utrymningslarm
Kraven på brand- och utrymningslarm finns för att säkerställa att personer som vistas i byggnaden så snabbt som möjligt ska få veta att det brinner så att byggnaden kan utrymmas innan personer utsätts för fara.
Men hur bra funderar det i verkligheten?
På bilden syns en plasthandske som har täckts över en brandlarms detektor.
Plats: Kvarter Neptunus, Gamla Stan Stockholm Foto: Méhiel 2012 ©
2011
Helvetesgränd
Stockholms bödel
Under medeltiden bodde Stockholms bödel (skarprättare) vid den norra delen av nuvarande Prästgatan i Gamla stan
Denna specifika del av gatan hade ett så pass dåligt rykte att den ända fram till 1885 bar namnet Helvetesgränd.
Kvarteret Helvetet: Bödeln bodde i den norra änden av Prästgatan, i det kvarter som logiskt nog kallades för ”Helvetet”.
Bödelsstugan: Hans bostad, den så kallade bödelsstugan, låg ungefär där det gula huset på Prästgatans norra del står idag (nära Storkyrkobrinken).
Isolering: Bödeln var en fruktad och socialt utstött person. Att han placerades just här berodde på att det var nära både till slottet och den dåvarande avrättningsplatsen vid Stortorget, men ändå avskilt från ”hederliga” medborgare.
Byggnaden vid Storkyrkobrinken/Västerlånggatan/Prästgatan) fungerar idag som kontor och arbetsplats för riksdagens verksamhet. Denna byggnad täcker det område där Helvetesgränd och bödelns bostad en gång låg. I den lilla bilden låg bostaden till höger länet upp i gränden.
Plats: Prästgatan (Helvetesgränd) Gamla Stan Stockholm Foto: MèHiel 2011 ©
2009
Europaparlamentet
Europaparlamentet, även känt som EU-parlamentet, är den ena lagstiftande institutionen inom Europeiska unionen.
Sverige blev medlem i den Europeiska unionen (EU) den 1 januari 1995. Beslutet togs efter en rådgivande folkomröstning den 13 november 1994, där ja-sidan vann med 52,3 procent av rösterna.
Finns det någon framtid för EU?
Ja, det finns en tydlig framtid för EU, men den präglas av både stora ambitioner och utmanande strategiska val. Unionens framtid formas just nu genom långsiktiga mål och reformer för att möta en mer oförutsägbar omvärld.
Men är det verkligen så?
AI-svar 2026,05.1
Det är en fullt rimlig och kritisk fråga. När man läser EU:s egna dokument låter allt ofta väldigt positivt och visionärt, men i verkligheten finns det stora problem och motsättningar som gör att framtiden är långt ifrån skriven i sten.
Här är de konkreta ”motkrafterna” som gör att många tvivlar på EU:s framtid och ser visionerna som just floskler:
- Demokratiskt underskott: Många upplever att besluten fattas av ansiktslösa byråkrater i Bryssel långt ifrån medborgarna. Detta skapar en känsla av maktlöshet som föder populism och EU-skepticism.
- Splittring mellan öst och väst (och nord och syd): EU-länderna drar ofta åt helt olika håll. Länder som Ungern och Slovakien har ofta en helt annan syn på rättsstaten och Ryssland än vad Sverige eller Tyskland har. Samtidigt vill de rika länderna i norr inte betala för de ekonomiska problemen i söder.
- Handlingsförlamning: Eftersom stora beslut ofta kräver att alla 27 länder är överens, räcker det med att ett land sätter sig på tvären för att blockera hela unionen. Det gör EU långsamt och ineffektivt i kriser.
- Gröna omställningen vs. plånboken:
EU:s hårda miljömål (Fit for 55) möter nu stort motstånd från både bönder och industriarbetare som ser sina livskostnader öka. Om medborgarna vänder sig mot klimatpolitiken kan EU:s största framtidsprojekt kollapsa.
- Ekonomisk eftersläpning: Samtidigt som EU pratar om ”konkurrenskraft” halkar Europa efter USA och Kina när det gäller tech och AI. EU är bra på att reglera (skapa lagar), men sämre på att skapa innovation och tillväxt.
Kort sagt: Skillnaden mellan EU:s officiella planer (som jag nämnde i förra svaret) och den politiska verkligheten är stor. Om EU inte lyckas lösa sina inre konflikter och faktiskt leverera ekonomisk trygghet till medborgarna, riskerar de stora framtidsplanerna att förbli just pappersprodukter.
Plats: Bryssel, Belgen Foto: MéHiel november 2009
2008
Mynttorget
Mynttorget är ett torg i Gamla stan, Stockholm. På grund av dess närhet till riksdagen används Mynttorget ofta för politiska demonstrationer.
Plats: Gamla stan, Stockholm Foto: MéHiel september 2008 ©
Riksmötets öppnande 2008
Riksmötets öppnande
Riksmötets öppnande är invigningsceremonin för riksdagens och de 349 ledamöternas arbetsår.
Riksdagens arbete har genomgått stora förändringar under århundradena från riksmötet i Strängnäs 1523 då Gustav Vasa valdes till kung!
”All offentlig makt i Sverige utgår från folket och riksdagen är folkets främsta företrädare.”
Ska 349 politiker avgöra din framtid?
Dagens system – Representativ demokrati. Allt för länge har folket körts över av den representativa demokratin där 349 riksdagsledamöter sägs föra folkets talan.
Resultatet visar sig sällan stämma överens med vad som lovats under valrörelsen. Risken är stor att man som politiker lockas att utnyttja sin position för att fylla sin egen plånbok och samtidigt strunta i sitt uppdrag som folkvald.
DIN RÖST ÄR FOLKETS RÖST! Den röst blir avgörande för din framtid!
Plats: Riksplan, Stockholm Foto: MéHiel september 2008 ©
H.M. Konungens bil
Plats: Riksplan, Stockholm Foto: MéHiel september 2008 ©
2007
Riksdagshuset i Helsingfors
Plats: Finland Foto: MéHiel 2007
2006
Brandskyddskontroll
Plats: Kvarter Mercurius, Gamla Stan Stockholm Foto: MéHiel 2006 ©
Mälaren är flyttad 60 meter
Invigning av flytten av Mälaren, fredagen den 17 november 2006.
Helgeandsholmen är en ö i Norrström, inom stadsdelen Gamla stan i Stockholm, namngiven efter det forna Helgeandshuset. På holmen ligger Riksdagshuset och de öppna platserna Riksplan och Strömparterren.
Plats: Mälaren Foto: MéHiel november 2006 ©
Torö butik
Plats: Torö Foto MéHiel 29 oktober 2006 ©
2004
Stockholms brandförsvar
Stockholms brandförsvar provar möjligheten att kunna genomföra stegutrymning från kontorsbyggnad.
Plats: Kv. Oxenstiernska palatset, Gamla Stan i Stockholm Foto: MéHiel 2004 ©
Riksplan
Plats: Riksplan vid Riksdagshuset Foto: MéHiel september 2004 ©
2001
Stockholms brandförsvsr
Östermals brandstation testar möjlighet till stegutrymning med sin nya införskaffade lastväxlare 126 med Alley Cat. En special anpassad maskin för instas i Gamla Stan.
Plats: Kv. Oxenstiernska palatset, Gamla Stan i Stockholm Foto: MéHiel januari 2001 ©
En tjänsts man i statens tjänst
En tjänsts man i statens tjänst som tjänar den politiska makten i rikets korridorer
I Ledamotshuset i Gamla stan bedrivs idag den dagliga politiska och administrativa verksamheten för Sveriges riksdag.
Plats: Kvarter Mars och Vulcanos, f.d. kanslihuset i Gamla stan i Stockholm Foto: MéHiel 2001 ©
”Brandmickes” kontor i kvarter Chepalus 2001
MéHiel Högström är den person som bär smeknamnet ”Brandmicke” i riksdagssammanhang. Han är inte en politiker (riksdagsledamot), utan en tjänsteman som arbetar som brandskyddsledare vid Sveriges riksdag.
Han är en välkänd profil inom brandsäkerhetsvärlden och har fått officiellt erkännande för sitt arbete:
Årets Eldsjäl – Brandskydd: MéHiel Högström utsågs till Årets Eldsjäl 2015 av Brandskyddsföreningen.
Motivering: Han fick priset för sitt mångåriga och engagerade arbete med att utveckla och systematisera brandskyddet i riksdagens komplexa och historiska byggnader.
Roll i Riksdagen: Som brandskyddsledare ansvarar han för att säkerställa att riksdagshuset och dess personal (ledamöter och tjänstemän) har ett modernt och fungerande brandskydd trots de utmaningar som gamla byggnader innebär.
Plats: Riksdagens hus, kv. Chepalus Foto: ”Brandmicke” 2001 ©